I denna uppsats har vi med samhällsekonomisk analys studerat följderna av ett införande av nolltaxa inom kollektivtrafiken. I kommunen Kristinehamn erbjöds gratis busstrafik under år 1997-2001, och med utgångspunkt från detta projekt har vi undersökt de samhällsekonomiska effekterna. Målet med införandet var att sänka kostnaderna för färdtjänst- och skolskjutsverksamhet samt att minska de negativa externa effekterna av biltrafiken. Till följd av den högre uppfångningsgraden av resenärer uppnåddes lönsamhet i stadstrafiken, men ej i landsortstrafiken. Konsekvenser av skattefinansiering, såsom snedfördelning och dödviktskostnader, implicerar dock att ett ekonomisk-politiskt ställningstagande för eller emot statliga ingripanden, måste tas vid utvärderingen av projektet.

Tidigare forskning indikerar att psykologisk påverkan är effektivt i avsikt att öka bältesanvändningsfrekvensen inom kollektivtrafik (Young, m.fl., 2008). Studiens hypotes är att busschaufförer kan påverka passagerare psykologiskt till att använda säkerhetsbälten vid färd med kollektiv busstrafik med hjälp av uppmaningar. Frågeställningarna involverar huruvida busschaufförer kan påverka med en neutral, påtryckande och/eller humoristisk uppmaning samt hur bältesanvändningen ser ut inom olika åldersgrupper, om det är skillnad mellan kvinnors respektive mäns bältesanvändning och om människors vana påverkar bältesanvändningen. Fyra undersökningsgrupper användes för att testa de olika uppmaningsformerna, varav en av dessa var kontrollgrupp. Deltagarna var resenärer mellan städerna Lidköping och Skövde.

Transportsektorn och vägtrafiken i Sverige stod år 2011 för cirka 30 procent av det totala utsläppet av växthusgaser. Prognoserna säger att persontransporterna i Sverige kommer att öka kraftigt fram till år 2050.En stor andel av den förväntade trafikökningen kommer utgöras av en ökande andel persontransporter, samtidigt som forskning visar att arbetspendlingen står för en stor andel av det ökade antalet transporter och resor som genomförs. Något som har lett fram till att efterfrågan på bättre transportnät, fler transport- och resmöjligheter från bland annat näringslivet, politiker och befolkningen har ökat.Parallellt med detta har politikerna i Sverige enats om att de negativa miljöpåverkningarna från transportsystemet och transportsektorn måste minska, samtidigt som kapaciteten och trafiksäkerheten i trafiksystemet bibehålls och för att på längre sikt också förbättras.Denna studie grundar sig på ett examensarbetsuppdrag för Trafikverket i Eskilstuna. Bakgrunden till studien är den allt mer ökande efterfrågan från politiker och kommuner om att bygga ut tågtrafiken i Örebro och Sörmlands län, alternativt att bygga ut busstrafiken.Syftet med studien är att undersöka hur samhälls- och trafikplanerare bedömer att buss kan bli ett attraktivare transportmedel, jämfört med tåg, vid långväga pendling.För att belysa studiens syfte har följande frågeställningar formulerats:- Hur kan buss som kollektivt transportmedel vid långväga pendling stärkas i förhållande till tåg?- Vad betyder utformningen av samhällets infrastruktur för bussens attraktivitet?- Hur viktigt är samarbetet mellan Kollektivtrafikmyndigheten, Regionförbundet, Trafikverket och andra parter för att skapa en attraktiv busstrafik?De respondenter som valts ut att delta i studien arbetar med infrastruktur- och/eller kollektivtrafikfrågor på Kollektivtrafikmyndigheter, Regionförbund och Trafikverket runt om i Sverige.

Piteå Kommun bedriver kollektivtrafiken i Piteå tillsammans med Citybuss. Jag har fått i uppdrag av Annika Stenvall, trafikingenjör på Piteå Kommun att ta fram ett förslag på åtgärder gällande kollektivtrafiktillgängligheten till det nya bostadsområdet Långskatan. Under 2013 byggs ett nytt bostadsområde upp vid Långskatan i Piteå. Det finns dock i dagsläget ingen kollektivtrafik vars turer omfattar det nya området. Som en del i Kommunens ambition att öka andelen resenärer med kollektivtrafiken, samt för att kunna erbjuda en bra kollektivtrafiklösning för de som flyttar in i området är det nu bestämt att en ny busslinjesträckning som innefattar Långskatan ska presenteras.

Spårfaktorn är ett begrepp som idag används inom trafikplanering men utan att det finns en enhetlig definition. Syftet med uppsatsen har varit att definiera spårfaktorn genom att göra en begreppsanalys. Detta har gjorts genom att titta på tidigare forskning samt tidigare utredningar av spårvägsprojekt. Även pågående spårvägsprojekt i Lund och Malmö har undersökts genom intervjuer med nyckelpersoner för att få ett bättre grepp om hur begreppet används idag samt för att kunna pröva begreppet. Vårt resultat har visat att ett antal faktorer utgör kärnan för begreppet spårfaktor.

Detta examensarbete behandlar framtidens busslinjenät i Luleå tätort, och har utförts på uppdrag av Luleå Lokaltrafik AB. Kommunfullmäktige i Luleå har i över 10 år önskat en utveckling och effektivisering av busstrafiken för att få fler att åka buss, både för att uppfylla kommunens miljömål och för att minska underskottet i Luleå Lokaltrafiks ekonomi. För närvarande täcks bara 43% av bolagets utgifter av biljettintäkter. Syftet med detta projekt var att förbättra ett konsultförslag till nytt linjenät från Trivector Traffic AB. Förslaget hade några problem, främst att driftskostnaderna skulle öka kraftigt, men också att tidtabellerna var för stressiga för förarna och att det skulle bli väldigt trångt på ett par linjer i morgonrusningen.

Den här rapporten ämnar besvara frågan om hur man bör utforma ett användargränssnitt för en mobil applikation så att antalet knapptryckningar, speciellt textinmatning, på den mobila enheten minimeras. Med mobil applikation menas i detta fall ett program avsett att köras på en mobiltelefon med en numerisk knappuppsättning. Applikationen i fråga är en resesökningsfunktion ämnad för lokal busstrafik; för testsyften används hållplatser inom Jönköpings län.Ett designkoncept utformades baserat på ett menysystem bestående av alfabetsgrupper för inmatning av namn på orter och hållplatser. Utifrån detta utvecklades en prototyp i Java Micro Edition som sedan kunde utvärderas och modifieras efter ett mindre användartest.Prototypen testades på tre personer efter en metodik som utformats på mjukvaruföretaget Apple. Resultatet visade en allvarlig brist, som lyckligtvis är enkel att korrigera.

Syftet med detta arbete är att studera de samhällsekonomiska konsekvenser som en uppstart av persontåg på TGOJ-banan, mellan Oxelösund och Eskilstuna, skulle innebära. På vägen fram för att uppfylla syftet med uppsatsen har ett antal frågeställningar pekat ut vägen och hjälpt till att föra in arbetet mot specifika problemområden. - Vilka kostnader är förenade med tågtrafiken jämfört med busstrafiken? - Vilken nytta uppkommer vid tågtrafik jämfört med busstrafik? - Hur stora är kostnaderna för järnvägen i förhållande till de uppkomna nyttorna? Ett väsentligt led i studien har varit att studera dagens resande för att kunna dra slutsatser om det framtida resande vid en uppstart av tågtrafik på sträckningen. Dagens kollektivtrafik resande, dagens resande på vägar i korridoren och resvaneundersökningar har varit faktorer som vägts in för att få fram det estimerade resandet.

Bilismens utbredning står idag för en ohållbar samhällsutveckling på både lokal-, regional- och global nivå. IPCC:s senaste rapport konstaterar att människans otvetydigt har en betydande roll i uppvärmningen av klimatsystemet och att det framförallt är utsläppen av växthusgasen koldioxid som är problemet. Transportsektorn står idag för nästan en femtedel av människans totala koldioxidutsläpp. För att reducera andelen koldioxidutsläpp i atmosfären och andra miljöproblem inom transportsektorn är således kollektivtrafiken ett viktigt redskap.Under 1950- och 1960-talet omvandlades Sverige till ett bilsamhälle. Privatbilen fulländade efterkrigstidens välfärdsbygge och bilen sågs som en självklart och positiv del i det nya välfärdsamhället. Antalet personbilar ökade lavinartat i Sverige och utveckling gick rakt uppåt från ett par hundra tusen fordon på 1950-talet till fyra miljoner fordon år 2000.

Bilens tidigare dominerande plats i trafikplaneringen är idag inte lika självklar. Forskning visar att användningen av fossila bränslen får förödande konsekvenser för miljön. Avgaser och partiklar förstör luften, bullret från bilar tar över stadsrummet och bilvägar är barriärer för gående och cyklister. Trots insikter om biltrafikens negativa följder väljer många bilen vid kortare sträckor. För att minska bilåkandet behöver vi förbättra användningen av hållbara alternativ.

Sveriges samhällsstruktur ger en geografisk spridning vilket kräver goda kommunikatio-ner. Kollektivtrafiken behövs för att ge staden de resor och transporter som den behöver. Vår kollektivtrafik svarar mot behov och krav gällande ett tillgängligt och konkurrenskraf-tigt resande, minskad mängd utsläpp och ekonomiskt effektiva lösningar. Bussen har en nyckelroll i det svenska kollektivnätet. Idag är bussen en del av vår bland-trafik men möjligheten finns att skapa bussystem lika effektiva och attraktiva som vår spårbundna trafik.

Stockholm is growing with almost two fully loaded SL-buses a day. One of the consequences that derive from this is the increase of public transport travelers who put the regionally governed public transport up to the test in terms of its capacity. The Transport administration in Stockholm County initiated 2015 a project with the purpose of simplifying the calculation of bus stop capacities. A hypothesis (set up by the Transport administration) based on that a model for calculation of bus stop capacities could be calibrated for Stockholm conditions is being researched in this bachelor?s essay.The study is implemented by self-collected traffic data from bus stops located in the Stockholm city center.

Kusoffsky, Magnus (2010) Spårväg eller trådbuss ? Idéstudie om strukturerande kollektivtrafik i Örebroregionen [Light rail or high-capacity trolleybus: A proposal for high-quality public transport in the Örebro area] Kulturgeografiska institutionen, avancerad nivå Masteruppsats för masterexamen i Samhällsplanering, 30 ECTS credits Handledare: Lennart Tonell Språk: SvenskaDen här uppsatsen handlar om samhällsplanering och kollektivtrafik i regionen omkring Örebro, Kumla och Hallsberg. Uppsatsens syfte är att presentera en vision för en långsiktigt hållbar Örebroregion, med ett hållbart transportsystem där kollektivtrafiken har en hög marknadsandel.Visionen preciseras i två scenarier, som bygger på två olika trafiksystem, nämligen spårväg och duospårväg, respektive prioriterad busstrafik med trådbuss. Båda scenarierna bygger på det nuvarande busslinjenätet i Örebro, och båda innehåller en direkt anslutning från Örebro universitet till Kumla och Hallsberg.Metoder som används i uppsatsen är scenarioplanering, backcasting, semi-struktrurerade intervjuer och deltagande observation.Avhandlingen innehåller en litteraturstudie, som bygger på tre målbilder för samhällsplanering i Sverige: integrerad trafik- och samhällsplanering med kollektivtrafik som norm, kollektivtrafik med strukturerande egenskaper, och integrering av lokal och regional kollektivtrafik.I två scenarierna beskrivs bland annat grundläggande tekniska specifikationer, linjenät, täckningsgrad, restider, kostnadsberäkningar, konsekvenser för stadsmiljö och samhällsplanering. Systemens för- och nackdelar jämförs, och rekommendationer lämnas för åtgärder på kortare sikt i kommunerna Örebro, Kumla och Hallsberg.

Ämnet för kandidatarbetet är Pottholmen i Karlskrona. Pottholmen är en ö med en lång historia, som alltid har varit länken mellan Trossö och fastlandet. Transportfunktionerna, med Österleden, Borgmästarekajen och Järnvägsstationen, dominerar ön och skapar barriärer vilket gör att tillgängligheten för oskyddade trafikanter (fotgängare och cyklister) är dålig. På Pottholmen idag finns ett antal olika verksamheter men få bostäder och bebyggelsen är utspridd. Arbetets syfte är att göra ett planförslag för Pottholmen i Karlskrona.

Ämnet för kandidatarbetet är Pottholmen i Karlskrona. Pottholmen är en ö med en lång historia, som alltid har varit länken mellan Trossö och fastlandet. Transportfunktionerna, med Österleden, Borgmästarekajen och Järnvägsstationen, dominerar ön och skapar barriärer vilket gör att tillgängligheten för oskyddade trafikanter (fotgängare och cyklister) är dålig. På Pottholmen idag finns ett antal olika verksamheter men få bostäder och bebyggelsen är utspridd. Arbetets syfte är att göra ett planförslag för Pottholmen i Karlskrona. Som utgångspunkt för arbetet har varit en Realistisk stadsanalys jag gjort tillsammans med Erica Folkesson, Frida Fälth och Frida Petersson.